jorunnlavonius!

midburn

Långsamt kapar jag banden till sociala medier, ett efter ett. Så den som vill veta vad tusan jag sysslar med i världen nu för tiden får fråga i stället, ha-ha! De senaste månaderna har jag jobbat mycket med att disconnecta från mobilen och internet och connecta med mig själv och min omgivning, och det gör mig så gott! Jag ser klarare och tydligare vem jag vill vara och vad jag vill hänge mitt liv åt.

Jag har varvat att sova och köra tvättmaskin efter tvättmaskin de senaste dagarna för att bli av med alla oräkneliga ton sand som satt sig i alla mina tillhörigheter från Midburn. Aldrig trodde jag att en människa kunde bli så dammig och sandig.

Midburn var som ett stort dammigt nöjesfält för vuxna. Den enda existerande ekonomin på Midburn kallas gifting (med något enstaka undantag) - d.v.s., basically finns ingen ekonomi alls. Det är rätt berusande att gå omkring i en temporär stad där alla är klädda i knasiga kostymer och bli serverad smoothie och shots och pannkakor av folk som vill dela med sig - det enda jag behöver göra för att förtjäna dessa gåvor är att finnas till och vara människa.

Jag upplevde många starka ögonblick som jag vill minnas. Som den natten när jag kände mig ensam och ångestfylld och min vän Yonatan dök upp från ingenstans och vände hela mitt humör så vi låg och skrattade och ropade nonsensord vid elden. Och när jag träffade Ness och vi hade en helt overklig spirituell systraskapsconnection. Vi brände sådant vi ville göra oss av med i templet under nattens sista timmar och sedan delade vi soluppgången med varandra. Och när jag gick naken och dammig med Daniel och alla gav oss gratis grejer och uppmuntrande ord och kärlek. Och många stunder med vänner, delad kärlek och stärkta band. Lidan som jag kom allt närmare under veckan och som grät av lycka och sorg på min axel den sista morgonen för att han släppt taget om sina döda mor-/farföräldrar och sin exflickvän.

Nu mår jag sådär. Jag har sovit nästan 30h på två nätter. Igår var jag konstigt emotionell och grät hela dagen och idag är jag så yr att jag inte kan stå upp, jag tror det är den där öronvätskan som är ur balans, det har hänt mig en gång förut för ett par år sedan. Jag hoppas så att det går över tills imorgon, för då ska jag åka till ett community där jag ska tillbringa tio dagar av yoga och mediterande och trädgårdsjobbande, jag har sett framemot detta så länge så jag vill inte behöva ställa in. Och så fyller Ziv år idag och jag vill baka en födelsedagstårta åt honom!! Han är en av mina närmaste vänner här i Israel så jag vill vara med och fira.

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas